"Åh vad skönt, äntligen har jag fått sluta jobbet! Men jobbigt att jag är så sleten.." Tänker jag efter avslutat arbetspass, "Det enda jag ska göra nu är att byta om och sen springa inom Donken och handla en Latte, mums." Jag tar på mig min fina långklänning, sätter upp håret i en stram knut för att dölja att det är smutsigt. Jag drar även på mig lite mascara och eyeliner, och faktiskt så känner jag mig riktigt snygg, trots att jag är så trött.
"Hejdå alla, vi ses imon! Hoppas det går bra för er ikväll för jag ska ha det asnice! ;)" ropar jag till alla innan jag hoppar på cykeln och cyklar över till McDonalds.
När jag går in känner jag verkligen hur fint klänningen faller sig runt min kropp. "Åh vad bra, vad kan gå fel nu egentligen? Juste, ingenting" Fortsätter jag att tänka.
Jag hoppar på min cykel men min tunga jobb-kasse gör det hela lite vingligt, sen att jag håller en varm kopp kaffe i ena handen hjälper ju inte precis.. Jag känner att det börjar urarta och precis när jag kommer ut på den stora vägen så fastnar min klänning i cykelkedjan, tusan! Den sliter upp ett stort hål, jag får lite panik och tänker cykla till kanten för att inte vara ivägen för alla bilar, men mitt i nästa tramp tar det stopp.
FAN!
Klänningen har snurrat in sig så mycket att jag inte kan cykla mer - och jag står mitt i vägen! När jag trillar till och spiller kaffe över min brännskadade hand, säger jag högt:
"HELVETE VAD ONT DET GÖR!"
Jag börjar böla och står där med klänningen halvt nerdragen och insnurrad i cyklen, kastar iväg den är jävla kaffeskiten, känner hur mascaran rinner nerför kinderna, bilarna börjar tuta och min fucking klänning är helt söndersliten.
FAN OCKSÅ
Jag sliter bort den dumma klänningen och trampar snabbt iväg, generat röd om kinderna, med gråtande ögon och en pulserande hand.
Känns som jag föll ner från mitt fluffiga moln och hårt ner på marken.
Kanske bara ska gå hem och dra något gammalt över mig ändå??
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar