Åkte in till stan vid tre, upptäckte att allt var stängt pga nationaldag, och tre timmar tills bussen skulle gå.
Satte mig med mina tunga matkassar i det som kallas Ljungbys park. Men sen kom Sissi och höll mig sällskap. När jag tänker på honom så säger jag hela hans namn i mitt huvud. Sebbe Sissi Elwing. Det är ett fint namn.
Vi pratade om mycket (kanske var det mest jag som pratade?) och det var trevligt som tusan. Vi pratade om fördomar. Vi pratade om rasism. Vi pratade om kontrasten mellan Ljungby och andra städer. Vi pratade om rädslor. Vi pratade om homofobi. Vi pratade om ord.
Vi pratade om jävligt mycket.
Och det är det som är det fina med Sissi, samtalet bara flyter på med honom. Även fast jag bara träffat honom ett fåtal gånger och aldrig träffat honom ensam, faktum är att jag knappt känner honom, men ändå så känns det som att det är en gammal kompis som jag känt i evigheter när jag träffar honom. Det är fint. Det är så det ska vara.
Dom tre timmarna flög fort förbi, och vips så var jag hemma igen. Jag lagade fyllda paprikor till mig och mina syskon.
Sedan åkte jag in till stan igen, fikade med Erik och snackade skit med Jesper.
Vi drog på en mini roadtrip också, ute i skogarna.
Haha, var superkul.
Nu är jag äntligen hemma igen och ska strax lägga mig och sova, imon är det jobbdags, och sen är det helg!
Ha det fint,
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar